I moderna konflikter är information inte längre bara bakgrunden till krig – det är kriget. Bilder, ord, hashtags och algoritmer fungerar nu som vapen lika säkert som bomber och kulor. Slagfältet är inte bara Gaza, Västbanken eller FN:s salar – det är också din telefonskärm, ditt nyhetsflöde och dina känslomässiga reaktioner. Kampen handlar inte bara om territorium, utan om sanningen, minnet och moralisk perception. Och i denna arena har Israels propagandasystem – känt som hasbara – framträtt som en av de mest avancerade och aggressiva narrativoperationerna i världen.
Traditionellt översatt som “förklaring” presenterar sig hasbara som offentlig diplomati: ett försök att “förtydliga” Israels handlingar för det globala samfundet. Men i praktiken fungerar det som en omfattande, statsstödd psykologisk och digital inflytandeoperation. Deras mål är inte bara att övertyga, utan att kontrollera berättelsen – vem som ses som offer eller angripare, legitim eller kriminell, mänsklig eller disponibel.
Under de senaste två åren, mitt i Israels intensifierade anfall på Gaza och den globala ökningen av digital aktivism, har hasbara inträtt i en ny fas. Det är inte längre begränsat till pressmeddelanden eller statsmedia; det opererar nu genom algoritmer, influencernätverk, desinformationskampanjer och företagsgenomdrivning. Plattformar som X (tidigare Twitter) och TikTok, en gång föreställda som demokratiserande utrymmen, har blivit digitala slagfält där synligheten av lidande – och legitimiteten av motstånd – är föremål för algoritmisk utplåning.
Samtidigt tvingar mäktiga miljardärer som Larry Ellison, som nu har stor inverkan på både TikTok och traditionella medier genom Oracle och Skydance/Paramount, ideologisk konformitet uppifrån och ner. Pro-palestinska röster tystas alltmer, inte bara genom statsens censur, utan genom arbetsgivarens politik, algoritmisk undertryckning och psykologisk manipulation inbäddad i de plattformar vi använder för att förstå världen.
Men trots allt detta kvarstår sanningen.
Ögonvittnesberättelser, digitala arkiv och global medvetenhet har börjat motstå och bryta hasbara-illusionen. Syftet med detta verk är att dokumentera, exponera och utrusta läsare med verktyg för att förstå och utmana den illusionen – innan den blir verkligheten själv.
“Hasbara” (הסברה) betyder bokstavligen “förklaring” på hebreiska. På ytan antyder det förtydligande eller offentlig diplomati – Israels försök att “förklara sig” till världen. Men hasbara är inte bara förklarande; det är preformativt, preventivt och manipulerande. Det är ett koordinerat propagandaramverk utformat för att kontrollera globala berättelser om Israel, särskilt i kontexten av dess ockupation av Palestina.
Till skillnad från traditionella public relations är hasbara militariserat och institutionaliserat, rotat i säkerhetsstaten och praktiserat över plattformar, språk och discipliner. Det handlar inte om att vinna en debatt – det handlar om att definiera villkoren för verkligheten innan debatten ens börjar.
Fröna till hasbara såddes långt innan grundandet av Israel 1948. Zionistlever i början av 1900-talet kände igen vikten av att forma västerländsk opinion. Figurer som Chaim Weizmann och Theodor Herzl var inte bara diplomater, utan narrativa entreprenörer, som arbetade för att övertyga brittiska och amerikanska eliter om att zionismen var ett modernt, civiliserande projekt snarare än kolonialt.
Efter etableringen av den israeliska staten tog hasbara en mer formell roll. Under kalla kriget ramade israeliska tjänstemän in staten som en liberal utpost av demokrati i en fientlig arabisk region, i linje med amerikanska värden och västerländska rädslor för sovjetisk inflytande.
Tidiga nyckel mål för hasbara inkluderade:
I varje av dessa perioder stödde hasbara sig på västerländsk press, diplomatiska allierade och judiska diasporainstitutioner för att förstärka Israels version av händelserna. Det avbildade Israel som litet, belägrat och moraliskt överlägset – trots att det besattes överväldigande militär makt.
På 1970- och 1980-talen formaliserades hasbara inom den israeliska staten. Utanriksdepartementet, Strategiavdelningen och IDF:s talespersonenheter utvecklade varje propagandavingar fokuserade på att forma internationell opinion.
Nyckelutvecklingar inkluderade:
Detta handlade inte bara om att sätta Israel i gott ljus – det handlade om att delegeritisera palestinskt motstånd, omformulera kritik som antisemitism och påverka politiska beslutsfattande i västerländska huvudstäder.
På 2000-talet flyttade hasbara sig bortom traditionell diplomati till massmedia-inflytande och desinformations tekniker. Ett nyckelartefakt från denna period är “Hasbara-handboken”, en guide som spreds brett bland Israel-förespråkare i den tidiga interneteran.
Handboken skisserade retoriska strategier som:
Dessa taktik är inte begränsade till statliga aktörer. De sprids nu genom studiegrupper, diasporaoorganisationer och online-volontärer, som bildar en global armé av digitala propagandister.
Den verkliga transformationen kom på 2010-talet och accelererade på 2020-talet. När traditionella medier förlorade inflytande och sociala medier vann dominans, vände hasbara. Det började fokusera på influencer-kampanjer, AI-moderering, algoritmisk ingenjörskonst och realtids digital desinformation.
Nyckelutvecklingar inkluderade:
Dessa ansträngningar kulminerade i vad analytiker kallar Hasbara 2.0 – ett propagandaregime anpassat för plattformstiden, där hastighet, viralitet och emotionell manipulation betyder mer än fakta eller politik.
När Elon Musk förvärvade Twitter sent 2022 och döpte om det till X, inträdde plattformen i en ny ideologisk fas. Marknadsförd som ett skydd för “yttrandefrihet”, utvecklades X snabbt till något mycket mer partiskt: en slagfält för statsallierad informationskrigföring, där Israels hasbara-apparat fann fruktbar mark för att förstärka sina meddelanden, undertrycka dissent och forma den offentliga perceptionen av Israel-Palestina-konflikten i realtid.
Även om Twitter länge haft problem med bias och moderationsasymmetrier, markerar post-Musk-eran en dramatisk eskalering i statsnära narrativ ingenjörskonst – med den israeliska regeringen, IDF och anslutna nätverk som fullt ut utnyttjar plattformsförändringar, ledarskapssympatier och algoritmisk opacitet för att förankra ett dominant perspektiv.
Omedelbart efter Hamas-attackerna den 7 oktober 2023 och Israels efterföljande anfall på Gaza, gick hasbara-operationer in i överväxel. Samtidigt blev X strukturellt alignerat med dessa ansträngningar:
Tillsammans skapade dessa strukturella förändringar det som användare började kalla en “Hasbara-flöde” – en manipulerad version av verkligheten där bara en sida av en brutal konflikt var konsekvent synlig, och empati för den andra algoritmiskt avskräckt.
Framgången för hasbara på X har aldrig enbart byggt på algoritmer. Mänsklig intervention – ofta koordinerad – har spelat en stor roll.
Denna praxis understöds av statsallianser. Den israeliska regeringen har dokumenterat investeringar i sociala medier-propaganda, inklusive:
X:s transformation till hasbara-förstärkare har också skiftat narrativ inramningen av konflikten:
Dessa inramningar förstärks genom:
X är inte längre en “stadstorg”. Det är ett militariserat informationssystem, där engagemang är designat, synlighet kontrolleras och politisk dissent hanteras genom både kod och tvång.
Detta markerar ett farligt prejudikat – inte bara för Israel-Palestina-konflikten, utan för demokrati och digitala rättigheter globalt. När en sida av ett krig njuter av full-spektrum algoritmisk skydd – och den andra står inför deboosting, förbud och förtal – är resultatet inte debatt. Det är tillverkad samtycke.
I början av 2020-talet framträdde TikTok som den mäktigaste kulturella och politiska plattformen för Gen Z. Med över en miljard användare globalt och mer än 150 miljoner i USA ensamt blev TikTok ett utrymme där globala berättelser inte bara delades – de kändes. Under tider av krig, uppror eller orättvisa tjänade det som en frontlinje för visuellt vittnesbörd: snabbt, ofiltrerat och emotionellt direkt.
Det är just denna råa kraft som gjorde TikTok till ett hot – för regeringar, företag och mäktiga narrativa regimer som hasbara.
Initialt fokuserade amerikansk granskning av TikTok på dataskydd och rädslor för inflytande från Kinas kommunistparti, på grund av dess ägande av den kinesiska techjätten ByteDance. Men 2025 “löste” den oron när en 80% andel i TikToks amerikanska operationer såldes till ett konsortium av amerikanska investerare, med Oracle – ledd av pro-Israel-miljardären Larry Ellison – som tog ledningen i tillsyn över TikToks algoritm och datainfrastruktur.
Ändå var det som följde inte en återställning av neutralitet eller medborgerlig frihet.
Istället blev TikTok ännu en arm av ideologisk handhaving, särskilt i linje med israeliska statsintressen, amerikanska utrikespolitiska berättelser och miljardärers kulturella inflytande.
I september 2025, under tvåpartipress och genom en Trump-erans exekutivorder, togs TikToks amerikanska operationer effektivt i besittning och överlämnades till amerikanska tech-eliter. Larry Ellisons Oracle tog kontroll över datastyrning och algoritmisk tillsyn – ett beslut firat av nationella säkerhetsfalkar och affärsmedier.
Men genom att byta kinesisk statsinflytande mot Ellisons ideologiska imperium “depolitiserade” USA inte TikTok – det omdirigerade bara plattformens lojalitet. Och den lojaliteten är inte neutral.
Ellison är inte bara en affärsman. Han är:
Kort sagt sträcker sig Ellisons inflytande till:
Han formar inte bara informationssystemet – han äger det.
Efter eskaleringen av Gaza-kriget sent 2023 började interna rapporter från Oracle dyka upp. Dessa avslöjade en oroande företags kulturförändring under Ellisons inflytande, särskilt när Oracle positionerade sig för att ta över TikToks operationer.
Nyckelutvecklingar inkluderade:
Dessa praktiker återspeglar inte bara bias – de väcker autoritär konditionering: idén att avvikelse från en pro-Israel världsbild är ett symptom på instabilitet, förvirring eller illojalitet.
Denna kylande miljö återspeglades av förändringar på TikTok självt.
Sedan Oracle tog kontroll över TikToks algoritm och infrastruktur har användare rapporterat en rad undertryckningstaktiker som påverkar pro-palestinska röster:
Denna innehållsassymmetri speglar liknande dynamiker observerade på X – men TikToks räckvidd bland yngre användare gör det särskilt farligt. Plattformen har blivit ett ideologiskt grooming-mark, där selektiv synlighet dikterar de moraliska gränserna för vad som ses som normalt, acceptabelt eller “korrekt”.
TikTok sågs en gång som en plattform som erbjöd underrepresenterade röster – inklusive palestinier – ett utrymme att höras. Det var scenen för:
Men under Oracle och Ellison skiftar plattformens ideologiska justering. Det handlar inte bara om synlighet – det handlar om värde-kodning:
Detta är narrativ ingenjörskonst i stor skala – och det genomförs under täckmantel av “innehållsmoderering” och “märkesäkerhet”.
Fångsten av TikTok är bara en nod i Ellisons bredare medie konsolideringsstrategi. Genom Skydance Media och dess förvärv av Paramount Global, kontrollerar Ellison-familjen nu:
Tillsammans med Oracle och TikTok sträcker sig Ellisons inflytande till nästan varje stort medium för informationskonsumtion, från barnprogrammering till företagsdatabaser till virala videoplattformar.
Med hans djupa politiska band och ideologiska styvhet är detta inte bara medieägande – det är narrativ monopolisering. Och det används för att sanera krig, disciplinera dissent och definiera gränserna för tillåten empati.
Propagandans kraft ligger inte bara i vad den säger, utan i vad den gör med sinnet.
Modern hasbara – långt ifrån en relik från det kalla kriget – är ett högt utvecklat psykologiskt inflytelssystem. Det beror inte längre enbart på att kontrollera statsmedia eller spinna pressmeddelanden. Det lever nu i algoritmer, gränssnittsdesign, belöningssystem och sociala feedback-loopar.
Hasbara i den digitala eran siktar inte bara på att övertyga – det siktar på att konditionera. Att forma offentlig känsla, möta moraliska reflexer, undertrycka dissent och ingenjörskonst perceptionen av konsensus.
Sociala mediaplattformar curerar vad användare ser genom algoritmiska “flöden” designade för att maximera engagemang – men dessa algoritmer bestämmer också vilken typ av information som belönas eller görs osynlig. Hasbara-operationer utnyttjar detta genom att säkerställa att pro-Israel-innehåll förstärks medan pro-Palestina-innehåll deboostas eller undertrycks.
Resultatet är känslomässig konditionering:
Detta bildar en belöning-straff-loop:
När plattformar som X och TikTok boostar en sida av en politisk berättelse, skapar de digitala eko-kammare – miljöer där användare upprepat exponeras för ett smalt spektrum av åsikter, förstärkande illusionen av universal överensstämmelse.
Detta har djupa psykologiska konsekvenser:
Resultatet är inte bara tystnad – det är internaliserad förvrängning. Ett växande antal användare börjar misstro sina egna moraliska instinkter.
När användare ser att pro-Palestina-innehåll straffas – genom bans, låg räckvidd, trakasserier eller arbetsplatskonsekvenser – lär de sig att självcensurera. Detta är särskilt sant bland:
Detta stämmer överens med teorin om tystnadens spiral:
Människor är mindre benägna att uttrycka en åsikt om de fruktar social isolering eller straff. Ju färre som talar, desto starkare är perceptionen att dissent är sällsynt – därmed förstärkande tystnaden.
Detta är precis miljön som hasbara strävar efter att skapa.
På senare år har psykologisk tvång flyttats bortom flödet och in i arbetsplatsen och samhället. Rapporter från Oracle under Gaza-kriget 2023–2025 avslöjar ett djupt oroande mönster:
Denna taktik drar från auktoritära playbooks: omformulera moralisk opposition som mental förvirring, behandla motstånd inte som politisk perspektiv utan som psykologisk avvikelse.
Kanske det mest vanliga psykologiska effekten av modern hasbara är emotionell trötthet:
Detta leder till:
I slutändan är denna psykologiska erosion av solidaritet en av hasbaras mest effektiva verktyg. Inte genom censur ensam, utan genom utmattning.
En annan nyckelstrategi för hasbara är överförenkling – inrama komplex geopolitik genom emotionellt manipulerande tropes:
Denna emotionella inramning infantilisera publiken:
Användare tränas inte att förstå, utan att känna i rätt riktning. Och avvikelse från det emotionella skriptet blir socialt straffbart.
Hasbara slutar inte vid att forma perception. Deras ultimata mål är att konvertera perception till makt – till lagstiftning, militärfinansiering, handels politik och rättsliga ramverk som straffar motstånd och belönar medskyldighet.
I Väst – särskilt USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike – har hasbara utvecklats till ett politiskt verktyg. Det deployeras inte bara genom virala videor eller influencerkampanjer, utan genom lobbying, rättslig krigföring, akademisk undertryckning och övervakning av det civila samhället.
Den mäktigaste förlängningen av hasbara i Väst är dess lobby-infrastruktur, särskilt i USA. Organisationer som:
…bildar ett sammankopplat nätverk som:
Dessa grupper är inte bara intresseorganisationer – de är politiska ingenjörer, djupt inbäddade i den amerikanska politiska infrastrukturen.
Denna nivå av inflytande säkerställer att amerikansk utrikespolitik förblir låst i stöd för Israel, oavsett allmän opinion, lagbrott eller människorättsoro.
Nästa gräns för hasbara i Väst är rättslig krigföring – användningen av rättssystem för att kriminalisera och skrämma anhängare av palestinska rättigheter.
Från 2025 har 36 amerikanska stater antagit lagar eller exekutiva order som straffar individer eller företag som deltar i Boycott, Divestment and Sanctions (BDS) aktiviteter mot Israel.
Dessa lagar, många skrivna i partnerskap med israeliska lobbygrupper, kräver ofta:
Parallellt med rättslig krigföring har hasbara-aligned regeringar och institutioner alltmer antagit kontra-terror språk för att övervaka och skrämma pro-Palestina-organisering.
Kort sagt, aktivitet i sig omdefinieras som ett hot – inte för att det utgör en risk för allmän säkerhet, utan för att det hotar narrativ kontroll.
Den statsstödda undertryckningen av solidaritet förstärks av ett bredare kulturellt projekt för att helt utplåna palestinsk legitimitet.
Västerländska medieinstitutioner fortsätter att:
Journalister som utmanar denna inramning blir tillrättavisade, borttagna från uppdrag eller står inför online-trakasserikampanjer.
Hasbara blomstrar på kontroll: av medier, meddelanden, perception. Det beror på att översvämma informationssystemet med sin version av verkligheten medan det tystar konkurrerande berättelser genom rättslig krigföring, censur och psykologisk tvång.
Men även det mest sofistikerade propagandaregimet har gränser – och sprickor.
Trots hasbaras dominans över västerländska institutioner och digitala plattformar har ett globalt mot-narrativ framträtt. Det är decentraliserat, digitalt infött, moraliskt förankrat och ofta drivet av de utan institutionell makt – journalister, aktivister, konstnärer, överlevande och teknologer engagerade i sanningberättande under utplåning.
En av de mest potenta formerna av motstånd mot hasbara är handlingen att bära vittnesbörd – särskilt i realtid.
Kanals som +972 Magazine, The Intercept, Middle East Eye och Electronic Intifada fortsätter att dokumentera:
Oberoende journalister på plattformar som Substack och Patreon har kringgått redaktionella restriktioner för att publicera kritisk rapportering censurerad annorstädes.
Med erkännande av att mainstream-plattformar som X, TikTok och Instagram nu är djupt komprometterade, vänder sig många teknologer och samhällen till decentraliserade och etiska alternativ. Två av de mest anmärkningsvärda är Mastodon och UpScrolled.
Mastodon är del av Fediverse – ett nätverk av decentraliserade, användarkontrollerade sociala plattformar. Till skillnad från X ägs Mastodon inte av en miljardär, serverar inte annonser och curerar inte innehåll algoritmiskt.
Mastodon är inte en perfekt lösning – det har en mindre användarbas och begränsad räckvidd – men det representerar en modell för digital solidaritetsinfrastruktur motståndskraftig mot corporate fångst och algoritmisk bias.
UpScrolled är en växande alternativ till traditionella nyhetsflödes-appar, med fokus på:
Istället för att använda engagemangsmaximerande algoritmer, upprustar UpScrolled användare att välja vad de ser och följa betrodda curators, snarare än märken eller influencers.
I hasbara-kontexten:
Även om det fortfarande är emerging, representerar UpScrolled en etos för digitalt motstånd – där flödet blir ett utrymme för reflektion, inte tvång.
Hasbara beror på historiskt utplåning: av Nakban, tidigare massakrer, årtionden av beslagtagande. Som svar arbetar en ny generation av skapare på att bygga motberättelser som bevarar den palestinska erfarenheten och återinscrire minnet i det digitala commons.
Även inom komprometterade system står hasbara inför växande motstånd:
Kanske det mäktigaste, globala motståndet mot hasbara kopplar Palestina till andra befrielse rörelser:
Denna intersectionella solidaritet gör det svårare för hasbara att isolera och stigmatisera palestinskt motstånd. Det repositionerar Palestina inte som ett unikt fall av konflikt, utan som ett fokuspunk i den globala kampen mot imperium, övervakning och orättvisa.
I årtionden fungerade Israels hasbara-maskineri med anmärkningsvärd framgång. Det projicerade en strikt hanterad bild: en demokratisk stat under belägring, en moralisk armé som agerar i självförsvar, en västerländsk allierad plågad av irrationell hat. Denna berättelse fanns inte bara vid sidan av verkligheten – den ersatte den, sipprandes in i läroböcker, rubriker, politik och emotionella reflexer.
Men berättelser, som regimer, kan kollapsa.
Och under de senaste två åren har något irreversibelt hänt.
Trots miljarder spenderade på public relations, influencerkampanjer, algoritmisk manipulation, juridisk undertryckning och institutionell fångst, har sanningen brutit igenom. Inte för att det tilläts – utan för att det tvingades genom sprickorna, burit av överlevande, dokumenterat av vittnen och förstärkt av nätverk av vanliga människor som vägrade att titta bort.
Det vi har sett i Gaza, på Västbanken, i Jerusalem – det vi har lärt oss från whistleblowers, digitala utredare, historiker, barn och poeter – kan inte göras osynligt.
Det har förändrat diskursen.
Och det har förändrat oss.
Hasbara fungerade en gång med nästan-total kontroll över den dominerande diskursen i Väst. Det vann inte bara debatter – det satte villkoren för vad som kunde debatteras.
Men det monopolet har kollapsat.
Ja, plattformar som X och TikTok har sedan repurposerats för att undertrycka den brottet – men skadan på den dominerande berättelsen är gjord. Hasbara kan fortfarande förvränga. Men det kan inte längre utplåna.
För många har de senaste två åren tjänat som en moralisk uppvaknande:
Vi har sett barn dö live på stream, journalister mördade i kallblod, sjukhus förvandlade till ruiner – och rättfärdigandena kollapsar i realtid.
Vi har också sett människor stiga upp över gränser, koppla Palestina till globala kampen mot rasism, övervakning, militarism och statsvåld.
Detta är inte ett flyktigt ögonblick. Det är en moralisk omkalibrering – och hasbara har ingen algoritm tillräckligt kraftfull för att vända det.
I hjärtat av hasbara ligger ett enkelt mål: utplåning.
Och så är motgiften – den mest radikala handlingen – att minnas.
Arkivera. Citera. Vittna. Lära. Tala, även när det är impopulärt. Särskilt när det är impopulärt.
Minne är inte passivt. Det är ett vapen. Ett som inte kan köpas, begravs eller märkas ur existens.
Att exponera hasbara är bara det första steget.
Den verkliga uppgiften ligger i:
Vi måste fråga oss inte bara vilka sanningar vi nu ser – utan vilka ansvar de sanningarna lägger på oss.
Det finns ingen väg tillbaka.
Bilderna är brända i tidslinjen av global medvetenhet. Namnen på de döda lever i våra flöden, våra dikter, våra protester, våra politik. Historien kan inte längre omskrivas i realtid utan motstånd.
Kollapsen av narrativmonopolet är inte bara en mediabild. Det är en bild om vilken typ av värld vi är villiga att bo i, och om vi är förberedda på att se den klart – även när den klarhet kostar oss komfort.
Och en gång sett klart, kan vi inte göra det osynligt.
En gång hört, kan vi inte låtsas att vi var döva.
En gång lärt, kan vi inte återvända till okunnighet.